AIS används vid navigation som komplement till övrig utrustning ombord, och visar då omgivande fartygs exakta positioner, kurs fart och mycket mer.
AIS-mottagare/transponder, kan anslutas till alla nyare navigationsprogram och plottrar.
Med endast en AIS-mottagare, antenn och lämplig programvara (från gratis och uppåt), kan det även användas stationärt, för att följa fartygen från land.
AIS kan, till skillnad mot radar, se andra fartyg som är skymda bakom öar och andra hinder. Fartygens AIS-transponder skickar kontinuerligt ut position, hastighet, kurs m.m. till alla fartyg inom VHF-räckvidden, som har motsvarande mottagarutrustning. Fartygens positioner plottas ut på bildskärmens sjökort, tillsammans med all övrig information.
Även fritidsbåtar kan dra nytta av AIS, bl.a. så man slipper att möta stora fartyg i trånga farleder.
Men det är inte bara positionen man ser. Information lämnas också om fartygsnamn, typ, längd, djupgående, destination, hastighet och mycket mer.
Räckvidden är den samma som den vanliga VHF-trafiken, men med en bra antenn, kan man få in fartyg på oanade avstånd. På en båt räcker det med en vanlig VHF-antenn, men om man befinner sig långt från sjön, behövs en högre mast och kanske någon form av riktantenn.
Räckvidd för AIS
Nu ska alla fartyg över 300 ton, vara utrustade med AIS.
Alla fartyg i internationell trafik är utrustade sedan 31/12 2004 och fartyg
i nationell trafik från 1/7 2007. Passagerarfartyg under 300 ton och endast i nationell trafik är undantagna från kravet tillsvidare.
Andra mindre fartyg har redan eller kommer successivt, frivilligt för sin egen och andras säkerhet, att använda AIS-transpondrar. Många mindre fartyg, har redan AIS, trots att de enligt bestämmelserna inte behöver det, t.ex. små passagerarbåtar, bogserbåtar, lots, polis, arbets, fiskebåtar, och nu även fritidsbåtar.
AIS-utrustning har tidigare endast varit möjlig för yrkessjöfarten, på grund av de höga kostnaderna. Nu, börjar det äntligen hända saker, som gör att "vanligt folk" kan få råd med att ta emot informationen. Transpondrar (class B) för för mindre fartyg och fritidsbåtar, finns att köpa nu också.
Redan i september 2001, skrevs följande:
- Jag beräknar att 25.000 till 30.000 svenska fritidsbåtar kommer att använda AIS, Automatic identification system, inom åtta år. Det finns ett par tusen kommersiella fartyg i Sverige och de är skyldiga att införa tekniken, säger Benny Pettersson, lots och Sjöfartsverkets expert på systemet till Dagens Nyheter.
Följade meddelanden skall sändas från fartygets AIS-transponder (class A) |
Statisk informationMMSI-nummer Fartygsnamn Anropssignal IMO-nummer Längd Bredd Fartygstyp t.ex. Cargo, Tanker, Passenger Antennplacering (GPS-antennen)
|
Dynamisk och reserelaterad informationKurs över grund Fart över grund Kompasskurs (om kompassen är ansluten) Fartygets position Tid i UTC Status t.ex. anchored, under way, moored Djupgående Ev. farligt gods Destination Beräknad ankomsttid, ETA
|
Den dynamiska informationen, innehåller position, kurs, fart m.m. från fartygets givare, och sänds automatiskt med följande intervall (class A):
|
Fartyg 0 - 14 knop | 10 sek. |
Fartyg 0 - 14 knop under kursändring | 4 sek. |
Fartyg 14 - 23 knop | 6 sek. |
Fartyg 14 - 23 knop under kursändring | 31/3 sek. |
Fartyg >23 knop | 2 sek. |
Fartyg >23 knop under kursändring | 2 sek. |
Fartyg till ankars eller förtöjd, och rörelse över 3 knop | 10 sek. |
Fartyg till ankars eller förtöjd, och rörelse ej över 3 knop | 3 min. |
Statisk information, t.ex. namn och fartygstyp | 6 min. |
Reserelaterad information, t.ex. destination och ETA | 6 min. |
Den statiska informationen, matas in i systemet vid installationen. Den reserelaterade informationen, skrivs in av besättningen före, under och efter färd. |
Class B-transponder för mindre fartyg och fritidsbåtar: |
Utsändning endast var 30:e sekund. 0-3 knop var 3:e minut. Statiska data var 6:e minut.
Utefekten är begränsad till 2 W.
Transpondern måste vid installation programmeras med bl.a. uppgift om båtens namn, MMSI-nummer, anropssignal, mått, antennplacering och båttyp mm. Det är mycket viktigt att det blir rätt, så återförsäljaren skall hjälpa till med den biten.
OBS! Innehav av transponder fordrar VHF-certifikat och tillstånd av PTS, Post och Telestyrelsen.
Information och ansökningsblanketter finns här: www.pts.se
Där finns även en praktisk onlinetjänst där det går att ansöka om nytt tillstånd.
|
Vad kan man då se, när man tar emot AIS-infomation:
Mycket är beroende på vad man har för program, plotter eller bildskärm. Man kan använda en vanlig dator, med ett plotterprogram, sjökort och separat mottagare. Där kan man följa båtarnas rörelser exakt, och med ett musklick, få den utökade informationen. Symbolerna som plottas ut för fartygen varierar med programmen. Det vanligaste är en triangel. En del har en båtliknande symbol, med storlek i förhållande till längd och bredd på fartyget. Vissa kan rita spår o.s.v. Med de flesta programmen, visas fartygets namn vid symbolen.
Bli inte förvånad, om informationen ibland verkar felaktig. Det är tyvärr ganska vanligt att ett fartyg t.ex. markerats som förtöjd, men i verkligheten färdas i en fart av 15 knop! Även andra fel förekommer, beroende på besättningens slarv eller fel i installationen. I många fall utelämnas både fartygstyp och dimension.
Om fartygets kompass inte är ansluten till systemet, märks det på att stillaliggande fartyg tycks vrida sig slumpmässigt.
|
OBS! Den AIS-information som visas på många webbsidor är fördröjd eller statisk, och visar inte den ögonblicksbild, som man får med mottagning på egen utrustning!
|
Här har jag sammanställt det viktigaste, för dem som vill gå vidare med egna tester och experiment:
Två VHF-frekvenser används växelvis, 161.975 MHz (kanal 87) och 162.025 MHz (kanal 88).
Meddelandet sänds med 9600 bit/s och använder GMSK-modulation. Bandbredden är 25 kHz.
Varje utsändning är mycket kort, c:a 30 ms. Inte mycket mer än ett klick.
En eller två kanaler? Klart är, att uppdateringen sker långsammare med en kanal. Det spelar kanske inte så stor roll för hobbyändamål, men vill man ha med allt, så skall man satsa på en tvåkanalig mottagare. Det som sänds på de båda kanalerna är inte alltid identiskt. Den senaste informationen, kommer alltid på den senast mottagna kanalen. Oavsett vilken det är.
Jag måste bara visa en länk till en mycket förklarande filmsnutt, som visar skillnaden mellan en och två kanaler. Titta på lysdioderna för "DATA". Den undre mottagaren, har två kanaler:
SR161/SR162
Vilken utrustning behöver man för mottagning av AIS?
1- En dator med ett program som är klart för AIS. Kanske ditt befintliga navigationsprogram eller ShipPlotter.
2- En AIS-mottagare med VHF-antenn. Det är allt!
Mottagaren kan bytas ut mot en transponder, när den skall användas i båt. Då blir även Du synlig för andra.
Observera då att VHF-tillståndet måste uppdateras!
En översikt av AIS-mottagare / transponders med bilder, finns här.
Har du ingen antenn? Testa: Slim Jim-antennen En billig och bra antenn, du kan bygga själv. Nästan gratis.
Seapilot är ett fullvärdigt navigationsprogram som, när man har Internetuppkoppling, även kan ta emot ais-data från Sjöfartsverkets stationer.
Appar finns för iPad, iPhone, Windows 8 och Android.
Webbsida: www.seapilot.com, för mer information.
|
ShipPlotter är ett AIS-program, som passar väldigt bra för stationär mottagning. Det är inget navigationsprogram, men det har många bra funktioner som inte finns i andra program. Här är en kortfattad beskrivning:
ShipPlotter kan dela data med andra användare via Internet, med bara en knapptryckning. Man kan alltså se fartyg på platser flera hundra Nm från sin hemposition. T.o.m. utan egen mottagare! Det finns även en FTP-funktion som skickar skärmbilden till din egen hemsida. Programmet kan mycket mer, men det får du upptäcka själv.
Efter betalning, får man tillgång till sharingfunktionen på ShipPlotters egen server.
Det enda man behöver, är ett sjökort över det område som man är intresserad av. Har man inte tillgång till ett lämpligt sjökort, kan man, när man är uppkopplad till internet, klicka på satellitknappen. Då hämtas en kalibrerad satellitbild över det önskade området. Programmet kan exportera NMEA-data till andra program och importera t.ex. från alla vanliga AIS-mottagare. Programmet utvecklas ständigt i sammarbete med, och tips från användarna. Bra support via eget forum.
Här finns ett exempel hur det kan se ut.
|
AIS-frågor?
AIS-forum. Här kan du ställa frågor, och förhoppningsvis få svar av någon som vet. |
AIS ersätter inte radar, men kan visa mycket som inte syns på radar. Radarn visar ingen information om fartyg som ligger gömda i radarskugga, hög sjö eller kraftig nederbörd. Uttrycket "fattigmans-radar", som nämts ibland, är missvisande, då det inte är någon radar. Men det är ett nytt fantastiskt hjälpmedel, både för yrkessjöfarten och frtitidsflottan. |
Till sist:
Den här sidan skrev jag, därför att jag inte hittade någon enkel hjälp eller sammanställning på svenska om AIS. Trots att systemet är utvecklat i Sverige.
När jag började att skriva på den här sidan i början av 2005, fanns ingetting för fritidsändamål.
Nu finns det redan massor av program och mottagare för AIS, och nu har äntligen försäljningen av class-B transponders tagit fart. När det börjar synas fler fritidsbåtar med transponder, ökar också motiveringen för andra att skaffa en. Det kommer alla att få nytta av.
Att bara ha en AIS-mottagare i båten, hjälper ingen annan!
Genom mitt arbete, som sluss och brovakt, skulle jag önska att fler av de många mindre fartygen också skaffade transponder (åtminstone class B, som är prismässigt mycket billigare). Det skulle underlätta arbetet otroligt.
Jag försöker hålla den här sidan uppdaterad med alla nyheter om AIS, men det går så fort nu, att det blir svårt att hinna med.
|
Sidan uppdaterad: 2020-12-20
Besökare på sidan |
2024-12-22 02:17 |
Senaste timman: | 1 |
I dag: | 1 |
Senaste dygnet: | 7 |
Denna månad: | 176 |
Föregående månad: | 274 |
*
|